Motioner och förbunds­styrelsens yttranden (nr 17-25)

Sammanslagning mellan Forena och Finansförbundet

Jag som skriver den här motionen heter Daniel Andersson och är medlem i

Forena. Jag arbetar i dag hos LO TCO Rättsskydd. Det är jag som enskild medlem som står bakom motionen.

Forena är ett relativt litet fackförbund. För att stärka Forena som fackförbund och kunna erbjuda medlemmarna bättre medlemsförmåner och villkor bör Forena tillsammans med Finansförbundet bilda ett nytt gemensamt och starkare fackförbund. Det nya förbundet skulle exempelvis kunna heta Finans och försäkringsförbundet.

Som ny medlem i Forena har jag framför allt noterat två saker i jämförelse med mitt tidigare fackförbund ST:

1. Gruppförsäkringen som erbjuds via Skandia är sämre än den gruppförsäkring som erbjuds via Folksam hos ST.
2. Valmöjligheterna för hur tjänstepensionen kan placeras hos

Pensionsvalet är väldigt begränsade och i flera fall orimligt dyra.

Båda två ovanstående exempel kan förbättras om Forena och Finansförbundet går samman till ett gemensamt fackförbund då förbundet blir större och starkare och får bättre förhandlingsmöjligheter.

Genom åren har vi sett flera exempel på sammanslagningar mellan olika fackförbund, bl.a. Unionen som bildades av fackförbunden HTF och Sif och där fler fackförbund anslutit sig under åren, Sveriges lärare som bildats av Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund samt Akavia som bildats av Jusek och Civilekonomerna. ”Vår sammanslagning har gett oss innovationskraft. Vi kan erbjuda trygghet genom förmåner och tjänster till våra medlemmar som inte var möjliga tidigare, säger Lee Wermelin, ordförande på Akavia”.

• Jag föreslår att Forena ska verka för en sammanslagning med Finansförbundet eller eventuellt utreda om Forena ska ingå i Unionen.
• Jag vill att förslaget ska genomföras så skyndsamt som möjligt.

Förbundsstyrelsens yttrande över motion Sammanslagning mellan Forena och Finansförbundet

Förbundsstyrelsen delar motionärens tankar om vikten av att Forena kan erbjuda bra medlemsnytta i form av t ex erbjudanden, rabatter och försäkringar. Motionärens tes är att konkurrenskraftiga erbjudanden uppnås genom en sammanslagning t ex med Finansförbundet.

Det finns många exempel på samarbeten mellan Forena och Finansförbundet, av just av den anledning att förbundens organisationsområden ligger nära varandra. Forena och Finansförbundet har sedan många år tillbaka samarbeten inom exempelvis utbildningsområdet. Det finns också löpande dialog om gemensamma utvecklingsfrågor och branschnära påverkansfrågor. De A-kassor som grundades inom förbunden slogs samman och bildade FFA-kassan, där Finansförbundet och Forena gemensamt tar ansvar för ledningen.

Historiskt har också Finansförbundet och Forena fört samtal om att enas i ett förbund. Men förbundsstyrelsens starkaste drivkraft är att samarbeta där det gör mest nytta för medlemmarna och det är inte alltid just i samarbeten med Finansförbundet.

Forena samarbetar t ex i avtalsfrågor med Akavia, Sveriges ingenjörer, SSR och Handels på de områden där vi har kollektivavtal gemensamt, eller där vi alla är avtalsparter. Administrativa samarbeten, i syfte att skapa mer medlemsnytta genomförs med flera olika TCO-förbund. Sedan 2021 är förbundet samlokaliserat med Svenska Journalistförbundet och NFU. Med NFU finns ett välorganiserat samarbete med alla fackförbund inom försäkring, finans och bankområdet i de nordiska länderna sker. Sedan årsskiftet är Forena medlemmar i PTK.

Vad gäller motionärens exempel rörande tjänstepensionsplanen mellan Forena, Akademikerförbunden, Handels och Fremia håller förbundsstyrelsen med om att det är en pensionsplan med ett mindre bestånd än de flesta andra kollektivavtalade tjänstepensionsplaner. Forena har dock lyckats upprätthålla en god standard på planen t ex genom att ställa krav på avgiftssänkningar av administrationsavgiften och att i ett stort avsnitt rörande KTP Egenpension inom KTP2 ansluta direkt till KTP2 mellan Fremia och PTK genom ett s k hängavtal för det kapitlet i kollektivavtalet. Förbundsstyrelsen vill också uppmärksamma kongressen på att de anställda om omfattas av KTP har ett påslag på premien på 0,2% som kompensation för att det finns färre valmöjligheter till traditionell pension än i andra pensionsplaner, vilket förbundsstyrelsen bedömer som en väl avvägd kompensation.

Förbundsstyrelsen ser som en del av sitt uppdrag att utvärdera förbundets praktiska möjlighet att utföra medlemsnytta och samarbeta. Förbundsstyrelsen delar dock inte motionärens uppfattning att en sammanslagning med ett annat förbund nödvändigtvis ger bästa medlemsnytta. Förbundsstyrelsen ser ett stort medlemsvärde i att hålla fokus på de unika frågor som rör tjänstemännen i försäkringsbranschen och att samarbeta där det ger bäst medlemsnytta.

Förbundsstyrelsen refererar också till yttrandet rörande motion Forenas medlemsförsäkringar rörande resonemang om medlemsförsäkringarna.

Med detta som bakgrund föreslår Förbundsstyrelsen kongressen besluta

• att avslå motionen.

Forenas medlemsförsäkringar

Forena Folksam har en medlem som tidigare varit medlem i Vision, men som för en tid sedan började arbeta i försäkringsbranschen. När hen som ny medlem i Forena fick hem ett erbjudande om medlemsförsäkringar så blev medlemmen väldigt förvirrad, och väldigt besviken! Genom sitt medlemskap i Vision så hade hen sina medlemsförsäkringar i Skandia och eftersom Forena också har sina medlemsförsäkringar i Skandia, så räknade medlemmen med i stort sett samma försäkringspremier.

Till medlemmens stora besvikelse så konstaterade hen att premierna i Forena var dubbelt så höga på samtliga försäkringar (Vision 576 kr och Forena 984 kr per kvartal). När medlemmen undersökte skälen till detta så uppfattat hen att det skulle kunna bero på att Vision erbjuder sina medlemmar försäkringarna med en så kallad reservationsmetod, som ger väldigt mycket större anslutning, och därmed lägre premier. Och att Forena erbjuder sina medlemmar försäkringarna med så kallad positiv anslutning, vilket leder till lägre anslutning, och högre premier. Medlemmen förstår inte varför Forena har valt att erbjuda medlemsförsäkringarna via positiv anslutning som ger högre premier, det borde vara lika enkelt att tacka nej som att tacka ja till försäkringarna?

Forena Folksam föreslår:

Att Forena undersöker varför det är så stor skillnad i premier mellan Forena och Vision, som har samma försäkringsgivare, Skandia.

Att Forena utreder fördelar och nackdelar med att införa den så kallade reservationsmetoden avseende gruppförsäkringsavtalet med Skandia.

Forena Folksam

Förbundsstyrelsens yttrande över motion Forenas medlemsförsäkringar

Motionen beskriver en farhåga att Forenas medlemsförsäkringar inte håller i en jämförelse med andra förbunds medlemsförsäkringar, och mer specifikt med Visions medlemsförsäkringar. Förbundsstyrelsen vill också att de medlemserbjudanden som erbjuds är bra och uppskattar motionärens engagemang i förbundets försäkringslösningar.

Att jämföra försäkringsvillkor är komplext. Vad gäller motionärens första att-sats, har förbundet därför haft dialog med Skandia i en premie- och villkorsjämförelse för de försäkringar som ingår i det så kallade förskyddet med motsvarande produkter i Visions gruppförsäkringserbjudande. Förskyddet är de försäkringar som tecknas automatiskt för nya medlemmar i tre månader. För tydlighetens skull så finns dessa alla uppgifter som anges i utredningen med i motionssvaret nedan. 

Forena jämfört med Vision (Skandia försäkringsbolag för båda förbunden)

Forena erbjuder inom förskyddet:

Vision erbjuder inom förskyddet:

När det gäller priset så skiljer sig åldersintervallen något.

För Forena ser det ut så här:

Och hos Vision:

Forena har ett lägre pris för ”Välkomsterbjudandet” för försäkrade 35 till och med 54 års ålder. För 55 och äldre har Forena högre. Relevant att känna till är att Forena inte har någon reduktion i livförsäkringen. Hos Vision reduceras livförsäkringen från 55 års ålder. Forena har högre olycksfallsbelopp än Vision i välkomsterbjudandet men Vision har ingen reduktion på den medicinska invaliditeten, Forena har 2,5% enheters reduktion från 56 år ålder på medicinsk invaliditet. När det gäller ekonomisk invaliditet har Vision och Forena samma reduktion, 5%-enheter från 56 års ålder. Utifrån ovanstående går det inte att dra slutsatsen att Forenas erbjudande är sämre eller dyrare rent generellt än Visions. För nya medlemmar i åldersintervallet 31 till och med 54 år är Forenas erbjudande något lägre i pris.

När det gäller motionärens andra att-sats så använder förbundet den metoden, alltså reservationsanslutning, för att ansluta nya medlemmar till försäkringarna som ingår i förskyddet. Anslutningsförfarandet är enligt Försäkringsavtalslagen det som gäller för en frivillig gruppförsäkring, där gruppmedlemmarna ansluter genom egen anmälan eller genom att inte avböja försäkringen. I samband med att förbundet skulle byta försäkringsbolag diskuterades även frågan om även de medlemmar som inte valt att försäkra sig i Forenas gruppförsäkring med Folksam skulle anslutas enligt reservationsmetoden till den nya gruppförsäkringen med Skandia. Förbundet valde att inte göra så, med antagandet att de medlemmar som valt bort Folksams gruppförsäkring med stor sannolikhet valt att utnyttja olika erbjudanden som de har tillgång till via sina arbetsgivare. Forena har de unika situationen att medlemmarna ju arbetar på försäkringsbolag och därmed ofta kan få tillgång till erbjudanden den vägen.

Utifrån ovanstående drar förbundsstyrelsen slutsatsen att det finns skillnader mellan Visions och Forenas erbjudanden, men att de sammantaget är rimligt likvärdiga.

Med detta som bakgrund föreslår Förbundsstyrelsen kongressen besluta

• att anse motionen besvarad

MOTION OM AI OCH ÖVERVAKNING

Artificiell intelligens (AI) har potentialen att revolutionera många aspekter av arbetsplatsen, inklusive övervakning och säkerhet. Medan AI-drivna övervakningssystem kan erbjuda fördelar såsom förbättrad prognostisering och säkerhet, väcker de också betydande frågor kring integritet, etik och rättvisa.

Medarbetares rätt till att arbeta ostört och känna sig trygg samt att inte konstant mätas eller övervakas av olika system är av stor vikt för att må bra på jobbet. Forskning har visat att starkt styrt arbete likväl som övervakning kan begränsa och göra medarbetare osäkra och rädda, i stället för att främja arbetsplatsen.

Ska övervakningssystem användas bör det finnas insyn. Detta inkluderar att informera medarbetarna om syftet med övervakningen, vilken data som samlas in och hur den används.

Det är avgörande att säkerställa att teknologin används på ett sätt som främjar arbetsplatsens bästa och respekterar individens rättigheter.

Vi yrkar på:

• Att Forena jobbar för en ansvarsfull och etisk användning av AI och/eller övervakning.
• Att Forena jobbar för att det finns riktlinjer kring hur data samlas in och hur den används.
• Att Forena jobbar för transparens och insyn i data som samlas in.

Styrelsen Forena If

Förbundsstyrelsens yttrande över motion AI och övervakning

Förbundsstyrelsen anser liksom motionären att, AI och övervakning på arbetsplatsen är viktiga frågor som berör både arbetsmiljö och integritet.

Förbundsstyrelsen är medveten om de möjligheter och utmaningar som AI-utvecklingen och mer av övervakningssystem medför. I rapporten ”Strukturomvandlingen i försäkrings-branschen med fokus på AI och automation – status och framåtblick” belyste förbundet därför detta till delar redan 2023.  Som ett resultat av rapporten såg Förbundsstyrelsen det som särskilt viktigt att jobba vidare med etisk tillämpning av AI för att lyfta fram den överenskommelse vi har tillsammans med de europeiska arbetsgivarparterna i den Sociala Dialogen inom Försäkring från 2021. Därmed kan Forena bemöta risker med överdriven övervakning och dess effekter på arbetsmiljön.

Förtroendevalda har också indikerat att arbetsgivare allt för sällan initierar medbestämmandeförhandlingar och riskbedömningar i dessa frågor. Forena har därför tagit fram en ”Handbok vid förändringar – med fokus på ansvarsfull AI och god dataetik”. I handboken finns även förbundets strategi och politik för ett ansvarsfullt utnyttjande av data och hur vi vill och kan bidra till en hållbar användning och implementering av ny teknik. Där lyfter vi särskilt kraven om riktlinjer kring datainsamling och rutiner för konsekvensbedömningar inom ramen för datsskyddslagstiftningen. 

Förbundsstyrelsen delar således motionärens uppfattning om att insyn, etik och rättvisa är grundläggande aspekter för en sund arbetsmiljö. Vi kommer därför jobba aktivt för att få till stånd en uppdaterad deklaration med arbetsgivarna i hela Europa som rör etisk tillämpning av AI inom den Sociala Dialogen, med stort fokus på dataetik. Nuvarande deklaration och en framtida uppdaterad sådan är beslutad för att kunna ge understöd i både centrala och lokala förhandlingar. Forenas krav om en samlad lagstiftning på integritetsområdet, kan också komma behöva aktualiseras den kommande kongressperioden. 

Med detta som bakgrund föreslår Förbundsstyrelsen kongressen besluta

• att bifalla första att-satsen  
• att anse andra och tredje att-satserna besvarade

MOTION OM UTBILDNING

Den digitala utvecklingen går väldigt fort, vilket, bland annat, gör att det är svårt att hänga

med i utvecklingen och implementeringen av nya system. Som arbetsmiljöpart har vi rätt att vara delaktiga i arbetet när det ska köpas in och tas fram nya system.

För att veta vad man ska tänka på och för att vi ska känna oss säkra i de processerna, krävs det ett stort tekniskt kunnande från vår del. Ett kunnande som vi kanske inte alltid besitter.

Processerna inbegriper risk- och konsekvensanalyser, där behöver vi få utbildning för att känna oss säkra i vad vi ska tänka på när dessa ska genomföras.

När det kommer till fackligt förtroendevalda har vi rätt till att ta del av DPIA (Data Protection Impact Assessment) men få är medvetna om detta och saknar kunskap.

Vi yrkar på:

• Att Forena erbjuder utbildning i det här ämnet.
• Att Forena verkar för att stärka arbetsmiljöombudens kunskaper i ämnet.
• Att Forena verkar för att öka kunskapen kring DPIA.

Styrelsen Forena If

Förbundsstyrelsens yttrande över motion Utbildning

Förbundsstyrelsen uppskattar det engagemang som visas i frågan om utbildning i samband med den digitala utvecklingen. Styrelsen delar uppfattningen om att kompetensutveckling är avgörande för att hantera nya system och teknologier.

Förbundsstyrelsen vill samtidigt understryka att arbetsgivaren har huvudansvaret att förebygga risker och säkerställa en tillfredsställande arbetsmiljö. Detta inkluderar att ha rutiner och uppföljning på plats samt att säkerställa de anställdas rätt till kompetensutveckling och att det finns en kompetent lokal arbetsmiljöorganisation ute på arbetsplatserna.

Arbetsgivaren ska också, som motionären påtalar, alltid göra en konsekvensbedömning om en behandling av personuppgifter sannolikt leder till en hög risk för enskilda personers fri- och rättigheter.

Förbundsstyrelsen är medveten om att det finns behov av mer kunskap för att säkerställa att det finns facklig medverkan vid DPIA (Data Protection Impact Assessment). I den nya vägledningen ”Handbok vid förändringar – med fokus på ansvarsfull AI och god dataetik” tar Forena därför särskilt upp frågan om rätten till facklig medverkan vid konsekvensbedömningar inom Dataskyddslagstiftningen. Förbundsstyrelsen kommer fortsatt säkerställa att alla Forenas förtroendevalda kan bidra till denna typ av beslutsunderlag så att arbetsplatser förblir trygga, rättvisa och respektfulla gentemot alla medarbetare och deras integritet.

Genom Forenas medlemskap i PTK har vi goda möjligheter att ta del av och ge inspel till det samägda utbildningsutbudet från Prevent, som erbjuder utbildningar och förmedlar kunskap som kan förbättra arbetsmiljön. Här kan vi från Forena komma att kunna lyfta fram de dataetiska aspekterna i arbetsmiljöarbetet.

Med detta som bakgrund föreslår Förbundsstyrelsen kongressen besluta

• att avslå första att-satsen
• att anse andra att-satsen besvarad
• att bifalla tredje att-satsen

Se över VY-kodsystemet

Namn LF Forena

Bakgrund och problembeskrivning

Vy-koderna upplevs av alla (förtroendevalda, medlemmar och arbetsgivare) som svårt att förstå.

Det råder olika tolkning för vad som gäller för respektive slutsiffra. Samma tjänst kan på olika bolag ha olika slutsiffra – således värderas annorlunda. Detta blir väldigt märkligt och gör det svårt för alla parter att kunna göra jämförelser. Att det inte finns en tydlig linje för vad som skall gälla gör även att statistiken blir missvisande. Detta slår åt båda håll, exempelvis så kan mindre komplexa tjänster få ett högre löneläge då tjänster som egentligen har en högre svårighetsgrad läggs i en lägre slutsiffra.

Under åren har nya arbetsroller utvecklats och dessa matcher inte befintliga roller i systemet. Det medför att arbetsgivaren har svårt att sätta rätt lön och den anställde har svårt att veta hur dennes lön står i marknaden.

Kortfattat är systemet idag öppet för tolkning och det medför att parterna har svårt att jämföra och veta löneläget i marknaden.

Beskrivning av vad motionen vill uppnå

Genom att göra en total genomlysning av systemet för VY-koder och då i samband med detta göra nödvändiga förändringar i det så uppnås en tydlighet för alla parter. Detta gynnar förtroendevalda då vi enklare kan genomföra lönekartläggningar. Det gynnar medlemmar som enklare kan jämföra sin lön. Det gynnar arbetsgivaren som får en mer korrekt uppfattning av vad löneläget är för respektive tjänst.

Avsluta med ett tydligt förslag till beslut

Vi föreslår att Forena under verksamhetsåret arbetar med att se över VY-kodsystemet och gör nödvändiga förändringar.

Förbundsstyrelsens yttrande över motion Se över VY-kodsystemet

VY-kodsystemet ägs och förvaltas av arbetsgivarorganisationen FAO. Förbundsstyrelsen ser systemet som en viktig del av företagens beskrivning av sin organisation. Det är också en viktig förutsättning för vår lönemodell eftersom den bygger på individuella löner för olika roller som finns i branschen.

Förbundsstyrelsen är medveten om att tjänster och roller som förändras under året inte implementeras fortlöpande och håller med om att det är en brist. Forena har tagit upp frågan med FAO och fått positiv återkoppling. Att utveckla det som redan finns sker kontinuerligt, men eftersom båda parter är måna om att statistikunderlaget ska vara så bra som möjligt har det därutöver beslutats om en översyn av vy-systemet.

Med detta sagt vill förbundsstyrelsen framhålla att systemet ägs av vår motpart och att det avtal som vi har med motparten medger små påverkansmöjligheter på hur själv insamling av data görs och hur systemet fungerar. 

Vi ber även kongressen att notera att lönetransparensdirektivet som ska införas i Sverige, sannolikt kommer kräva att det finns ett system för löner eller ett statistiksystem för att hantera transparensen inom branschen.

Med detta som bakgrund föreslår Förbundsstyrelsen kongressen besluta

att motionen är besvarad.

Inför kongressen den 15–17 oktober 2024 lämnas en motion till förbundsstyrelsen för Forena:

Benämning:
Motion om Att verka för ökade avsättningar till medlemmarnas tjänstepensioner

Motionär: Koncernklubbsstyrelsen Forena Skandia

Bakgrund:
Under de senaste åren har frågan om storleken på avsättningarna till vår tjänstepension blivit alltmer aktuell. Med en åldrande befolkning och ökande livslängd, inte minst i det kollektiv våra medlemmar tillhör, är det av yttersta vikt att säkerställa att våra medlemmars pensioner är tillräckliga för att upprätthålla en god levnadsstandard.

Många medlemmar är oroliga för sin framtida försörjning och framtida ålderspension. Tjänstepension utgör en allt viktigare del av den totala framtida pensionen.

Motion/Yttranden:
Forena Skandia yrkar på:

• Att Forenas förbundsstyrelse utreder frågan på vilket sätt det är effektivast att öka våra medlemmars framtida tjänstepension genom ökade avsättningar.

• Att Forenas förbundsstyrelse, efter att ha utrett frågan i punkten ovan,
  verkar och agerar i den riktningen för att öka våra medlemmars tjänstepensioner. 

Förbundsstyrelsens yttrande över motion Att verka för ökade avsättningar till medlemmarnas tjänstepension

Motionären vill att förbundet ska verka för ökade avsättningar till medlemmarnas tjänstepensioner för att trygga medlemmarnas pensioner. Förbundsstyrelsen delar motionärens intentioner och har redan ett pågående arbete för att uppnå detta. Den fastslagna strategin innebär att ökade avsättningar till tjänstepensioner sker inom ramen för en utökad Flexpension. Ambitionen är att höjda tjänstepensionspremier ska genomföras så snabbt som möjligt, men med taktisk hänsyn till övriga avtalsyrkanden vid avtalsrörelser.

Förbundsstyrelsen menar att eftersom frågan redan är utredd och strategin fastslagen bör inte någon ny utredning prioriteras i nuläget.

Med detta som bakgrund föreslår Förbundsstyrelsen kongressen besluta

• att motionen är besvarad

Motion till Forena Förbundsstyrelses årsstämma/kongress avseende fortsatt pensionsinsättning till 67 års ålder.

Bakgrund:

I avtalet FTP17 och §5.1.1 Tjänstemän som tillhör FTP 1 står det ”Premier betalas längst till och med månaden före den under vilken tjänstemannen uppnår 65 år.”.

I avtalet FTP 2 under rubriken Ålderspension står det ” Från det att du fyllt 28 år och till och med månaden före din 65-årsdag betalar din arbetsgivare premier till såväl din förmånsbestämda som din premiebestämda ålderspension.”.

År 2020 höjde Riksdagen åldern för att kvarstå i anställning till 68 år. Vi tycker det är rimligt att arbetsgivaren fortsätter att göra pensionsavsättning så länge du arbetar till den pensionsålder som Riksdagen har beslutat.

Det finns även andra avsnitt i pensionsavtalen som behöver ändras i och med ändringen av pensionsåldern som till exempel ” För att få full tjänstepension krävs att du arbetat i minst 30 år mellan 25 och 65 års ålder.”

Motivering:

Det blir fler och fler medarbetare som väljer att arbeta länge än till 65 år och vi önskar att Forenas Förbundsstyrelse lyfter upp till förhandling med FAO att de skrivningar som rör pensionsåldern uppdateras.

Att satser:

• Att pensionsavtalen för FTP 1 och FTP 2 anpassas till den nya pensionsåldern

Avsändare:

Forenas sektion LFAB

Förbundsstyrelsens yttrande över motion Fortsatt pensionsinsättning till 67 års ålder

Förbundsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att tjänstepensionssystemet behöver anpassas efter ett arbetsliv som sträcker sig allt högre upp i åldrarna.

I Sverige finns ingen bestämd pensionsålder. I stället finns det i olika bestämmelser, villkor och lagar om åldersgränser i pensionssystemet. Till exempel finns en minimiålder för att få påbörja uttag av en pensionsförsäkring, och åldersgränser för när en arbetsgivare inte behöver ange sakligt skäl för att avsluta en anställning. De allmänna systemen kan också innehålla ekonomiska regler som kan gynna beteenden och frivilliga val i viss riktning.

Tjänstepensionssystemen – t ex FTP och KTP – är konstruerade för att komplettera de allmänna systemen för pension och vissa inkomstskyddande försäkringar under arbetslivet. När den faktiska pensionsåldern stiger i samhället behöver också de anpassas. Arbetsmarknadens parter genomför nu detta över hela arbetsmarknaden. Förändringar behöver vara förutsägbara och sträva efter långsiktighet. Förbundsstyrelsen menar att det är viktigt att ha respekt för att det är stora, komplicerade och dyra system.

Inom FTP finns en överenskommelse som höjer pensionsåldern till 66 år inom FTP1 och ger skydd för sjukpension upp till 66 år inom FTP2. Överenskommelsen börjar att gälla 1 april 2025.
Förhandling om dessa förändringar inleddes under hösten 2022 och slutfördes under juni 2024.
 
Förbundsstyrelsens avsikt är att motsvarande överenskommelse ska göras för att också höja pensionsåldern till 67 år för dem som omfattas av FTP1 och motsvarande sjukpensionsbestämmelser inom FTP2. Förbundsstyrelsens har vidare som avsikt att förhandla fram en sådan överenskommelse för KTP. Förbundsstyrelsen noterar också att det kontinuerligt kommer att krävas anpassningar av tjänstepensionsplanerna till de ändringar som görs i de allmänna systemen längre fram.

Så långt skulle förbundsstyrelsen föreslå att motionen tillstyrks av kongressen.

Motionären föreslår dock också att pensionsåldern i FTP2 höjs till 67 år. FTP 2 är en tjänstepensionsplan som till övervägande del utgörs av förmånsbestämd tjänstepension. Motsvarande lösning finns inom KTP benämns då KTP2. En höjd pensionsålder i FTP2 skulle därför innebära att den förmån som tjänas in i planen skulle minska i ekonomiskt värde då utbetalningen skulle beräknas på färre antal utbetalningar av förmånsbeloppet.

Det är möjligt att argumentera för att den premiebestämda delen av pensionsplanen (FTPK) skulle kunna kompensera för värdeminskningen i den förmånsbestämda delen. Vid beräkning visar det sig att det inte finns förutsättningar för det.

Förbundsstyrelsen skulle således ha föreslagit kongressen att tillstyrka förändringar av FTP1 i linje med motionärens förslag, men att avstyrka förslaget vad gäller FTP2. Eftersom förslagen är formulerade i samma att-sats kan inte förbundsstyrelsen lägga ett sådant förslag. Förbundsstyrelsen hoppas dock att kongressen i och med det resonerande svaret kan anse motionen besvarad.
 
Med detta som bakgrund föreslår Förbundsstyrelsen kongressen besluta

• att anse motionen besvarad.

MOTION OM ERSÄTTNING FÖR RESTID

Som ett led i miljöarbetet blir det mer vanligt att man reser med buss eller tåg även vid längre sträckor. 

Företagen lägger ofta resor utanför arbetstid. Detta innebär att stor del av restiden blir utan ersättning. Restiden är heller inte reglerad utifrån vecko- och dygnsvila i lag eller kollektivavtal.

För de som är övertidslösta innebär det ofta att man blir helt utan ersättning för restid.

För de som är berättigade till restid, ersätts enligt kollektivavtal max 6 timmar per dygn. Det innebär att om restiden når maxersättning landar arbetstid samt restid på 13,75 timmar, vilket då lämnar 10,25 timmar av dygnet för vila. Ibland stannar inte restiden på 6 h per dygn, då blir man utan ersättning för den tiden som överstiger samt att dygnsvilan blir ännu kortare.

Det finns exempel på lösningar, till exempel har Finansförbundet i Norge ett avtal, där man vid ett visst antal resdagar ersätts med ett antal lediga dagar. Detta skulle kunna vara en lösning att kika på.

Vi yrkar på:

• Att Forena strävar efter att resor som görs i tjänsten ska ersättas.
• Att Forena strävar efter att restiden ska regleras utifrån vecko- och dygnsvila.

Styrelsen Forena If

Förbundsstyrelsens yttrande över motion Ersättning för restid

Motionären vill att Forena ska sträva efter att resor som görs i tjänsten ska bli ersatta och att restiden ska regleras i förhållande till veckovilan och dygnsvilan.  Motionären beskriver att allt för mycket tid av den tid som ska vara fritid eller vilotid går åt till att resa till och från olika möten vilket gör att de anställda som är övertidsavlösta arbetar för mycket.  

Förbundsstyrelsen delar motionärens åsikter om att restid ska regleras i förhållande till veckovilan och dygnsvilan.  Det är mycket viktigt att även icke övertidsberättigade arbetstagare har veckoarbetstiden över tid som riktmärke, att det finns tid för återhämtning och att det råder balans mellan arbetstid, restid och fritid.

Förbundets ingång i diskussionen är att fritiden ska påverkas så lite som möjligt och att resor i så stor utsträckning som det är ska ske inom arbetstid - även om det innefattar att vissa resor måste medföra övernattning.  Dock är det arbetsgivarna som äger frågan om arbetstidens förläggning, men skulle balans inte kunna uppnås så bör de anställda och den lokala klubben diskutera arbetstidens förläggning med arbetsgivaren och försöka påverka när möten läggs. Erbjudanden om övernattning kan också vara ett alternativ för att undvika allt för stora ingrepp på återhämtningstid.

Förbundsstyrelsen anser att den viktigare frågan är att det skapas balans mellan arbetstid och fritid. Att öka ersättningen för restid skulle kunna medföra att arbetsgivare i stället ökar restidsuttaget vilket inte är önskvärt. I stället ska förbundet arbeta för att öka balansen och få tillräcklig återhämtning.  

Med detta som bakgrund föreslår Förbundsstyrelsen kongressen besluta

• att anse motionen avstyrkt.

Inför kongressen den 15–17 oktober 2024 lämnas här en motion till förbundsstyrelsen för Forena:

Benämning: Motion om Kompetensutveckling

Motionär: Koncernklubbsstyrelsen Forena Skandia

Bakgrund: Kompetensutveckling är en central del av arbetsmarknadens dynamik och individens karriärutveckling. Trygghetsöverenskommelsen, som trädde i kraft den 1 oktober 2022, erbjuder utökade möjligheter för kompetensutveckling med ersättning för att stärka anställdas position på arbetsmarknaden. Det är viktigt att alla medlemmar i arbetsmarknadens organisationer har tillgång till dessa möjligheter för att säkerställa konkurrenskraft och anpassningsbarhet i en ständigt föränderlig arbetsmiljö.

Med anledning av att Forenas medlemmar idag inte omfattas av Trygghetsöverenskommelsen ser vi ett behov av att arbeta för ökade möjligheter till kompetensutveckling för medlemmarna, i linje med Trygghetsöverenskommelsen. Detta som ett steg mot att säkerställa möjlighet till ett livslångt lärande och karriärutveckling. Genom att ge medlemmarna tillgång till liknande stöd som de som omfattas av Trygghetsöverenskommelsen, kan Forena bidra till en mer inkluderande och rättvis arbetsmarknad där alla har möjlighet att utvecklas och växa i sin professionella roll.

Motion/Yttranden:

Forena Skandia yrkar på:

• Att Forena arbetar för att öka möjligheterna till kompetensutveckling mitt i arbetslivet med ersättning i likhet med det som erbjuds inom Trygghetsöverenskommelsen.

Förbundsstyrelsens yttrande över motion Kompetensutveckling

Till årets kongress har förbundsstyrelsen ett förslag på en ny politisk plattform, Lära för livet, som helt och hållet handlar om vikten av kompetensutveckling för förbundets medlemmar. Förbundsstyrelsen delar därmed motionärens åsikter i sakfrågan.

På arbetsmarknaden krävs i dag både kontinuerligt och livslångt lärande eftersom arbetet och arbetsuppgifter förändras, men också kompetensutveckling för den som vill byta jobb eller göra karriär. Att öka medlemmarnas möjligheter till kompetensutveckling både mitt i anställningen och under en omställningsperiod är därför en högt prioriterad uppgift för förbundet.

Förbundets egna undersökningar visar att möjligheten till en inkomstrelaterad ersättning under utbildning är avgörande för många för att de ska våga ta det steget till vidareutveckling och utbildning. Forena har därför, sedan Trygghetsöverenskommelsen infördes, begärt förhandling med våra motparter om att även försäkringsbranschen bör gå med Trygghetsöverenskommelsen. Parterna har haft flera givande möten, men tyvärr ännu inte gått i mål.

Förbundsstyrelsen ställer sig tveksam till införandet av en egen lösning för kompetensutveckling i försäkringsbranschen. Bedömningen är att en sådan lösning skulle bli kostsam, samtidigt som den ändå inte skulle kunna fungera i samverkan med det offentliga systemet. Förbundsstyrelsen anser vidare att branschens anställda har rätt till samma förutsättningar som övriga anställda på svensk arbetsmarknad. Förbundsstyrelsen avser därför fortsätta samtalen med motparten om att gå med i Trygghetsöverenskommelsen.

Med detta som bakgrund föreslår Förbundsstyrelsen kongressen besluta

• att anse motionen tillstyrkt.