Övertid och mertid

Det är inte ovanligt att arbetsgivaren vill köpa lite extra arbetstid. Kanske vill man ha en kundaktivitet en kväll eller att en arbetsgrupp ska komma in varje onsdagskväll under en period för att beta av arbetsbalanser. Andra exempel är mässor som hålls på helger och personalkonferenser med övernattningar. Detta planeras flera dagar eller veckor i förväg och därför kan den tid som ligger utanför ordinarie arbetstid inte räknas som övertid. Arbetsgivaren kan inte beordra medarbetare att jobba extra arbetstid, utan dessa arbetserbjudanden är helt frivilliga. I stället måste arbetsgivaren göra ersättningen tillräckligt attraktiv om de vill få extra hjälp från dig. Ibland används samma ersättningsmått som för övertid, vilket kan vara förvirrande.

Många ambitiösa medarbetare sitter kvar efter sin arbetstid, utan att det är beordrat - helt enkelt för att man är mån om att göra ett bra jobb. Vill du bli kompenserad för sådan extra arbetstid måste du komma överens om det med din arbetsgivare. Om arbetsgivaren inte vill ersätta dig, så fundera på om du vill jobba gratis - kanske finns det andra ändamål du hellre jobbar ideellt för?

Att ta betalt för allt arbete du utför är minst lika viktigt som att få en bra årlig löneökning. Jobbar du gratis en timme i veckan så motsvarar det värdet av en löneökning på ungefär 2,5 procent.

Du ska inte vägra att arbeta övertid, eftersom det kan klassas som arbetsvägran. Men en arbetsgivare som beordrar övertid felaktigt tar en stor risk, eftersom den kan bli skadeståndsskyldig. Det finns situationer då medarbetare har rätt att säga nej och slippa övertidsarbete. Ett sådant tungt vägande skäl är att du exempelvis är ensamstående förälder och du måste hämta ditt barn på dagis och ingen annan kan göra det åt dig.

Du har alltså rätt att framföra dina skäl till att du inte kan arbete över, och arbetsgivaren måste förklara för dig på ett bra sätt varför övertiden behövs. Uppstår dispyter om det här bör du följa arbetsgivarens instruktioner och därefter snarast kontakta dina fackliga förtroendevalda.

Har du en deltidstjänst och jobbar fler timmar än vad du är anställd för, räknas det som mertid. Den ska vara beordrad. Mertid ersätts med vanlig timlön om du jobbar upp till heltid. Sen är det övertidsersättning som gäller.

Om du jobbar deltid på grund av föräldraledighet kan din arbetsgivare aldrig beordra dig att jobba mertid mot din vilja.

Har du inte kollektivavtal på din arbetsplats är det arbetstidslagen som styr hur mycket övertid du får jobba. Taket är 200 timmar övertid på ett år och högst 50 timmar övertid på en månad. Den sammanlagda arbetstiden får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt, under fyra månader. Din arbetsgivare är skyldig att föra övertidsjournal där jourtid, övertid och mertid framgår.

I arbetstidslagen regleras inte ersättning för övertidsarbete, arbete på kvällar och helger eller beredskapsersättning. Sådant måste du själv komma överens med din arbetsgivare om.