Satsningen består blandat av kampanjer som ska öka medvetenheten och kunskapen om hur människor och företag kan agera mer cybersäkert. Och det behövs.
En typ av digitala brott är id-bedrägerier som innebär att personuppgifter stjäls och används till exempel för att ta lån eller skaffa bank- eller kreditkort. Personuppgifterna kan också användas i speltjänster eller för inköp på kredit online eller i butiker. Personnummer och adressuppgifter är öppna handlingar och lätta att få tag i. Det gör ID-bedrägerier svåra att skydda sig emot. Enligt SSF polisanmäldes 2019 ca 27 300 identitetsbedrägerier.
Andra digitala brott är phishing och smishing som i korthet innebär att mottagaren av ett sms eller ett mail luras att lämna ut privat information. Brottet genomförs ofta på ett mycket förslaget sätt genom användning av kända varumärken som avsändare.
I många hemförsäkringar ingår ett så kallat ID-skydd, som ger den drabbad rätt till professionell rådgivning, hjälp att hantera och begränsa den uppkomna skadan och ekonomiskt stöd vid en eventuell tvist. Försäkringen i sig innebär inget skydd mot bedrägerier.
Så vad kan man själv göra för att skydda sig mot brott? SSF tipsar:
- Klicka inte på osäkra länkar eller fyll i dina uppgifter på okända sajter
- Använd betallösningar där du kan ställa in att du måste identifiera dig via BankID
- Sätt E-legitimationsspärr på din adressändring på Skatteverket och på Svensk Adressändring så ingen utom du kan ändra din adress.
- Använd digitala brevlådor så får du direkt veta om någon tagit en kreditupplysning på dig
- Använd lås på din postlåda eller så att ingen exempelvis stjäl ID-handlingar du beställt eller kort
- Dina lösenord, BankId och inloggningsuppgifter är enbart dina!
- Får du ett samtal, sms eller e-post där du uppmanas att lämna ut ditt BankID, kontakta alltid avsändaren om ärendet.