AVTALS­RÖ­RELSEN ÄR IGÅNG

Försäkringsbranschen är i avtalsrörelse likt stora delar av övrig svensk arbetsmarknad.

 

Industrins parter sätter gränser för löneökningarna som blir vägledande för alla andra sektorer genom det så kallade märket. Men försäkringsbranschens parter har sitt eget, självständiga spår och ska omförhandla två centrala kollektivavtal.

Försäkringsbranschens två centrala kollektivavtal, FAO-avtalet och KFO-avtalet, löper ut den sista mars 2020 respektive den sista december 2019.

Redan under hösten har parterna börjat vidta vissa åtgärder. Försäkringsbranschens Arbetsgivareorganisation består av ca 140 medlemsföretag med 16 000 anställda. Forena har drygt 14 000 medlemmar. Båda organisationerna har ägnat sig åt ett internt insamlingsarbete kring önskvärda förändringar av kollektivavtalet.

En del av dessa önskemål har formulerats till yrkanden som växlas parterna emellan. Parterna har påbörjat diskussioner kring yrkanden. Sedan följer en period av förhandlingar.

Avtalsrörelsen inom försäkringsbranschen står på egna ben. Syftet är att få till stånd nya branschspecifika centrala kollektivavtal. Men det så kallade märket spelar stor roll som inramning av förutsättningarna.

Märket är den nivå på löneökningar som parterna inom industrin enas om i sin del av avtalsrörelsen. Sedan 1997 har märket fungerat som ett slags tak för löneökningarna, genom en överenskommelse av arbetsmarknadens parter och Medlingsinstitutet. Industrins konkurrenskraft får alltså sätta ramarna för löneutvecklingen.

I november enades facken inom industrin om att kräva tre procents höjning, en nivå som de anser vara väl avvägd givet produktivitetsutveckling och arbetskraftskostnaden. Industriarbetsgivarna gör förstås en annan analys: Sveriges arbetskraftskostnader är redan för höga. Dessutom hotar en inbromsning av konjunkturen, argumenterar arbetsgivarna som motsätter sig generella löneökningar och individgarantier. I stället ska eventuella löneökningar bestämmas lokalt utifrån de enskilda företagens förutsättningar. Båda sidor tycks dock eniga om att framtiden är så pass osäker att ett ettårigt avtal är att föredra. Industriparternas yrkanden växlades i december.