I Sverige blev kampanjen särskilt stor och man kunde läsa om kvinnor i bransch efter bransch som samlades i gemensamma upprop mot sexism, kränkningar och övergrepp. De krävde en bättre och tryggare arbetsmiljö för tusentals berörda kvinnor.
Redan 2006 startade amerikanskan Tarana Burke Metoo-rörelsen, som riktade sig till unga kvinnor och för att låta dem förstå att de inte är ensamma i sin utsatthet.11 år senare, den 15 oktober 2017 bad skådespelerskan Alyssa Milano alla kvinnor som ofredats sexuellt att svara på hennes tweet med orden "me too".
Hilma Björk är en av de två initiativtagarna i försäkringsbranschen som även de hösten 2017 startade uppropet #påvåravillkor.
Hallå Hilma Björk!
Vad fick dig att ta initiativ till uppropet för två år sedan?
- Hej! När #metoo spred sig i Sverige kände jag ganska snart att jag ville engagera mig i ett upprop för försäkringsbranschen. När jag inte hittade något så startade jag ett själv! Ganska snart hittade jag och slog mig samman med #inteminskuld, uppropet för bank- och finansbranschen.
Vad fick ni för reaktioner från försäkringsbranschen? Var det tyst eller blev det gehör på en gång?
- Det blev en debatt innan uppropet hade publicerats men efter upplever jag att vi fick positiva reaktioner från både bank- och försäkringsbranschen. Vad gäller finansbranschen så kände vi att vi aldrig riktigt nådde fram och att vi inte fått några reaktioner alls, tyvärr.
Finns det ett före och ett efter me too, tycker du?
- Ja, absolut. Medvetenheten har höjts och toleransnivån sänkts. Det som tidigare viftats bort som ”skämt” eller ”komplimanger” tas i högre utsträckning på allvar, men vi har fortfarande en lång väg att gå. Normer, strukturer och invanda beteenden ändras inte över en natt. Vi måste ständigt jobba med våra fördomar kring vilka som utsätts för eller vilka som utsätter andra för sexuella trakasserier. Vi vet nu att sexuella trakasserier förekommer överallt, dessutom mer frekvent än många förstått, och därför är det viktigt att fokusera på att hjälpa utsatta personer på bästa sätt (absolut inte ifrågasätta) samt arbeta förebyggande. Vi kan alla bidra genom att praktisera den nolltolerans som de allra flesta arbetsgivare uttrycker i policys och riktlinjer.
Tror du att problemet är större i försäkringsbranschen jämfört med andra branscher? (att det oftare förekommer nedsättande kommentarer och sexistisk jargong eller att jargongen accepteras)
- Det finns definitivt branscher som har problem med grövre och mer uppenbara former av sexuella trakasserier och sexistisk jargong. Försäkringsbranschen har kommit långt när det gäller jämställdhetsfrågor på en övergripande nivå. Vår utmaning ligger snarare i att diskrimineringen tar sig mer subtila uttryck som är nog så viktiga att fånga upp och förebygga. Även små skillnader i till exempel bemötande, ordval och förutfattade meningar kan skava ordentligt och normaliseras över tid. Det i förlängningen befäster stereotypa könsroller och främjar mer uppenbart ovälkomna beteenden som till exempel sexuella trakasserier.
Nu har det gått två år – har det blivit tyst igen? Har diskussionen tystnat helt, tycker du?
- Nej, jag tycker inte att diskussionen har tystnat helt men jag skulle gärna se att vi plockade ner frågan till medarbetarnivå och integrerade ett normkritiskt tänkande i det dagliga arbetet. Policys och riktlinjer i all ära, men när det handlar om att ändra människors invanda beteenden krävs återkommande utbildning och diskussion, checklistor vid till exempel rekrytering, goda förebilder på alla nivåer och konkreta tips på hur vi kan göra jämställdhet i praktiken – ett steg i taget!
Branschkoll har kikat i diskrimineringslagen för att få ett svar på hur sexuella trakasserier definieras där. Avgörande för att en handling ska klassas som sexuella trakasserier är att den är oönskad, kränkande eller av sexuell natur.
Sexuella trakasserier kan bestå av såväl fysiska handlingar som att någon i ord eller med gester uppträder på ett anstötligt sätt. Lagen omfattar alla former av oönskad fysisk kontakt. Även förslag om sexuell samvaro, kommentarer och antydningar räknas. De grövsta formerna av sexuella trakasserier är också straffbara enligt brottsbalken. Till exempel sexuellt ofredande eller våldtäkt. Undantagen från lagen är bagatellartade händelser, men en enskild händelse som i sig själv framstår som harmlös, men upprepas flera gånger, kan också ses som sexuella trakasserier.
SÅ, VEM AVGÖR OM EN HANDLING ÄR KRÄNKANDE?
Vi ställde frågan till Christian Sundin, arbetsmiljöexpert, Forena.
- Det är du som känner dig utsatt som avgör om handlingen eller beteendet är kränkande. Men den som trakasserar dig måste även inse att hens beteende eller handling är kränkande. Enligt lagen har du därför en upplysningsskyldighet, det vill säga att du måste klargöra att du uppfattar situationen som kränkande. Du kan göra det på olika sätt, till exempel muntligt eller genom e-post.
Christian Sundin, vilka är dina tre bästa tips till arbetsgivare som vill förebygga sexuella trakasserier:
1. GÖR ER POLICY KÄND
Både arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen ställer krav på att arbetsgivare ska arbeta aktivt för att förebygga sexuella trakasserier. De flesta arbetsgivare i försäkringsbranschen har policys för hur sexuella trakasserier ska hanteras. Ett vanligt misstag är dock att policyn inte är tillräckligt känd bland medarbetarna. Se till att även timmisar och sommarvikarier har koll på era rutiner!
2. PRATA NORMER OCH VÄRDERINGAR REGELBUNDET
Håll ett levande samtal om företagets värderingar kring jämställdhet och likabehandling. På så sätt motverkar ni att en tystnadskultur utvecklas, där anställda inte vågar säga ifrån och anmäla när de upplever sexuella trakasserier.
3. SAMARBETA MED FACKET
Det förebyggande arbetet får bäst effekt när arbetsgivare, arbetsmiljöombud och den lokala fackklubben har samma bild av vad som ska göras och hur. Ha regelbundna samverkansmöten där ni stämmer av det förbyggande arbetet.