- Dagens skatteregler gör att endast personer med månadslön över 43 200 kronor vinner på att löneväxla. 84 procent av löntagarna i Sverige tjänar mindre än så. För en socialdemokratiskt ledd regering borde det vara prioriterat att utreda en så här orättvis beskattning, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på försäkringsfacket Forena.
Idag släpps andra delen av Forenas pensionspolitiska program Pensionsreform 2024, som behandlar tjänstepension. Programmet innehåller tre reformförslag för hur tjänstepensionernas villkor kan moderniseras för att ge högre och tryggare pensioner. Ett av förslagen handlar om att införa neutrala villkor för beskattning av förvärvsinkomst, så att tjänstepensionen beskattas med arbetsgivaravgift istället för med dagens särskilda löneskatt.
- Genom att beskatta tjänstepension med arbetsgivaravgift blir tjänstepensionsavsättningarna pensionsgrundande för den allmänna pensionen. Det ger högre pension för individen samtidigt som pensionssystemet stärks finansiellt, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på försäkringsfacket Forena.
För att göra en sådan skatteförändring kostnadsneutral för arbetsgivare och arbetstagare föreslår Forena att arbetsgivaravgiften sänks. Tillsammans med en höjning av den allmänna pensionsavgiften kan den sammanlagda pensionen då höjas med i snitt drygt 2 000 kronor i månaden.
Forenas pensionspolitiska program är skrivet av förbundets samhällspolitiska chef Håkan Svärdman. Programmet består av tre delar som behandlar allmän pension, tjänstepension respektive privat pensionssparande, varav den andra delen släpps idag.
- Läs mer i debattartikeln som publicerades i Svenska Dagbladet idag
- Rapporten i sin helhet finns att läsa här
FORENAS TRE REFORMFÖRSLAG FÖR ATT MODERNISERA TJÄNSTEPENSIONERNA:
1. KOPPLA TJÄNSTEPENSIONSUTTAGET TILL ALLMÄN PENSION
>Skattelagstiftningens regler för tidigast uttagsålder och utbetalningstid av tjänstepension är otidsenliga. Idag kan tjänstepensionen tas ut på fem år - eller till och med kortare tid inom vissa områden – från 55 års ålder vilket riskerar leda till försörjningsproblem och därmed ökat behov av bostadstillägg. Därför bör uttagsperioden av tjänstepension vara minst fem år från och med garantipensionsåldern. Görs ett temporärt uttag tidigare än så bör sista utbetalningen ske fem år efter garantipensionsåldern. På så vis vidmakthålls tjänstepensionens funktion som inkomstgaranti, snarare än som investeringsprodukt.
2. NEUTRALA SKATTEVILLKOR FÖR FÖRVÄRVSINKOMSTEN
Nya villkor för beskattning av tjänstepensionsavsättningar bör utredas av regeringen. Idag beskattas tjänstepension med särskild löneskatt vilket missgynnar de flesta inkomsttagare. Därför bör tjänstepensionsavsättningarna som avser lönedelar under 7,5 inkomstbasbelopp istället beskattas med arbetsgivaravgift. På så vis blir tjänstepensionsavsättningarna pensionsgrundande för den allmänna pensionen, vilket ger högre pension för individen samtidigt som pensionssystemet stärks finansiellt. Dessutom skulle villkoren för löneväxling bli likvärdiga för alla på arbetsmarknaden och inte enbart gynna personer med månadslöner över 43 200 kronor. För att göra en sådan skatteförändring kostnadsneutral för arbetsgivare och arbetstagare kan arbetsgivaravgiften sänkas från 31,42 till 31,09 procent. Tillsammans med en höjning av den allmänna pensionsavgiften kan den sammanlagda pensionen i snitt höjas med drygt 2 000 kronor i månaden.
3. NYA VILLKOR FÖR AVDRAGSRÄTTEN FÖR TJÄNSTEPENSIONSAVSÄTTNINGAR
För att öka jämställdheten i de individuella tjänstepensionerna bör regeringen utreda möjligheterna att koppla avdragsrätten för tjänstepensionsavsättningar till krav på könsneutrala livslängsantaganden. Regeringen bör även utreda möjligheterna att införa hållbarhetskriterier för tjänstepensionsavsättningar. Tjänstepensionskapitalet uppgår idag till omkring 4 000 miljarder kronor och kan göra stor skillnad för omställningen till en hållbar värld. För att trygga individers ekonomiska trygghet som pensionärer bör även obligatorisk åldersanpassad riskprofil för sparare som fyllt 60 år utredas. Det vill säga att andelen aktier dras ner till förmån för ränteobligationer när spararen närmar sig pensionsålder.