- Vi befinner oss redan i en situation där personer som arbetat heltid ett helt yrkesliv ofta bara får 1 000 – 2 000 kronor mer i pension per månad jämfört med någon som inte arbetat alls. Den skillnaden blir ännu mindre om garantipensionen och bostadstillägget höjs, säger Forenas samhällspolitiska chef Håkan Svärdman.
I promemorian föreslås också att nivån på garantipension ska justeras utifrån uttagsålder. Det vill säga att den som väljer att börja ta ut garantipensionen senare än vid 65 år ska få en högre garantipension.
- Att justera garantipensionsnivån utifrån uttagsålder innebär att man lägger in ett prestationsmoment i grundskyddet. Det är problematiskt eftersom grundskyddets syfte är att vara en garant mot fattigdom som ska vara likvärdig för alla, säger Håkan Svärdman.
Mot bakgrund av detta avstyrker Forena promemorian. För att stärka grundskyddet föreslår förbundet istället att garantipensionen inkomstindexeras och att bostadstilläggets fördelningsmässiga profil ökar. I sitt remissvar påminner Forena också om nödvändigheten i att återställa pensionsavgiften från 17,21 till 18,5 procent, och föreslår därtill att pensionsavgiften vid föräldraledighet, vård av barn, sjukfrånvaro och arbetslöshet bör beräknas på bakomliggande inkomst och inte på utbetald ersättning som idag.
- Istället för att bara höja grundskyddet behöver pensionssystemet reformeras så att arbetets betydelse för pensionen ökar. Det skulle ge högre pensioner, minska behovet av grundskydd, och ge högre skatteintäkter till kommuner och regioner, säger Håkan Svärdman.