Forena gör varje år en semesterundersökning, varför då?
- Dels vill Forena få en bild av nuläget när det gäller våra medlemmars möjlighet till återhämtning, men vi vill också skaffa oss en bild hur utvecklingen är över tid i vår bransch. För oss är det alltid viktigt att vara uppdaterade på villkor och förutsättningar för arbetstagare i försäkringsbranschen. Villkoren på arbetsmarknaden förändras över tid och ett sätt att följa upp och se förändringar, är att årsvis göra undersökningar som ger oss statistik över dessa. Det är våra medlemmar som svarar på frågorna och deras svar är av stor betydelse för oss, för att på bästa sätt kunna driva frågor som är angelägna och aktuella för våra medlemmar.
- Semester är en viktig fråga för parterna på svensk arbetsmarknad, det handlar om rätten till återhämtning för ett hållbart arbetsliv. Något som regleras i lag, både i arbetsrätten och i arbetsmiljörätten, men också i våra kollektivavtal. Ungefär hälften av all sjukskrivning är på grund av psykisk ohälsa, ofta kopplad till organisatorisk stress på arbetsplatsen. Kostnaderna för sjukskrivningar på svensk arbetsmarknad och produktionsbortfall för arbetsgivarna innebar sammantaget en samhällskostnad i storleksordningen 92 miljarder svenska kronor under 2024. Alla delar av samhället tjänar på att anställda får möjlighet till återhämtning och därmed bättre förutsättningar för ett hälsosamt arbetsliv.
Vad menas med organisatorisk stress?
- Den största arbetsmiljörisken på arbetsmarknaden för tjänstemän är enligt den senaste forskningen organisatorisk stress. Den uppkommer genom otydlighet i organiseringen av arbetet på arbetsplatsen, en otydlighet som uppfattas som förlust av kontroll för medarbetaren. Det vi vet är att förlust av kontroll i arbetet är den enskilt största arbetsmiljörisken av alla. Arbetslivet idag påverkas i hög grad av faktorer som självledarskap, agila arbetsätt, ökande digitalisering och möjlighet till distansarbete.
- Det är viktigt att ta de här faktorerna i beaktande när man planerar och riskbedömer organiseringen av arbetet. Ett exempel på risk gällande organisatorisk stress är otydlighet avseende förväntad tillgänglighet under sin semester.
Vad visar årets semesterundersökning?
- Den visar att många fortfarande känner sig stressade inför semestern, och när de kommer tillbaka efter semestern. En inte obetydlig del av våra medlemmar känner också att de har svårt att stressa ner helt under själva semestern, eftersom de i varierande grad läser och svarar på mail. Oftast för att de vet att de annars möts av hög arbetsbelastning när de kommer tillbaka efter semestern. Att få en period under året där man faktiskt har möjlighet att helt kunna koppla bort tankarna på arbetet är oerhört viktigt för att vi ska få möjlighet till återhämtning.
- Det ska tilläggas att alla inte blir stressade av att vara tillgängliga, men den stora merparten blir det, enligt tillgänglig forskning. Vi vet också utifrån den forskning som finns att tillgå att många av dem som blir sjukskrivna på grund av organisatorisk stress, inte känt sig stressade, såg inte signalerna, men ändå hamnade i ohälsa och sjukskrivning. Därav är det viktigt att undersöka riskerna i organisationen.
Är det något som sticker ut jämfört med tidigare år?
- Nej, egentligen inte, men det som är fortsatt oroande i vår undersökning är den stora andelen som känner sig stressade inför, under och efter semestern. Vi ser ingen förbättring i årets rapport heller tyvärr.
Ungefär hälften av de medlemmar som svarat på undersökningen känner en oro över att inte kunna koppla av tankarna på jobbet under semestern, varför kan det vara så?
- Det är sällan en enda faktor som spelar in. Det är ofta en kombination av att man i stället för att ha möjlighet att slå av på takten och kanske stressa ner lite innan semestern, så gasar man istället och försöker få allt klart i tid. Under själva semestern så arbetar man ändå lite och är i viss mån tillgänglig, i ett försök att minska den arbetsbörda som väntar när man kommer tillbaka från semestern. Och när man väl är tillbaka efter semestern så väntar ofta ett berg av ohanterade ärenden och arbetsuppgifter. På sätt riskerar semestern, som ska vara en period av återhämtning, bli en stressfaktor i sig.
Hur ser det ut med förväntningar på att vara tillgänglig och redo att rycka in även under sin semester?
- Det ser såklart väldigt olika ut. Många av våra medlemmar vittnar dock om att det officiellt hos arbetsgivare och chef inte finns någon förväntan på att vara tillgänglig under semestern. Men det finns ofta en inofficiell kultur av att viss tillgänglighet förväntas. Det kan vara så i en grupp att vissa medarbetare gör sig tillgängliga och att detta ändå uppfattas som positivt av kollegor, ledare, chef och organisation. En inte obetydlig del av våra medlemmar vittnar om att välja valet av att göra sig tillgänglig, kan innebära vissa karriärmässiga fördelar eller organisatoriska fördelar. Då kan det vara svårt att göra valet att inte alls vara tillgänglig.
Var kommer de här förväntningarna ifrån?
- Vi valde medvetet att ställa en fråga kring det i vår undersökning för att vi hade en misstanke om att den officiella hållningen från arbetsgivaren på arbetsplatsen var att man inte behöver vara tillgänglig, men att många gånger så kommer förväntan på tillgänglighet från kollegor. Resultatet av svaren från våra medlemmar på vår fråga visade sig stämma väl med vår misstanke.
- Men oavsett var förväntan kommer ifrån, så är det arbetsgivaren som bygger kultur och internt regelverk på arbetsplatsen, samt är den som har arbetsmiljöansvaret. Arbetsgivaren har i enlighet med arbetsmiljölagen ett krav på sig att undersöka riskerna i arbetsmiljön, i det här fallet möjligheten till återhämtning.
- Förväntan bland kollegor på tillgänglighet gentemot andra kollegor är en arbetsmiljörisk, risken för utebliven återhämtning, risker ska åtgärdas enligt arbetsmiljölagen. Men för att åtgärda risker, behöver man undersöka dem i verksamheten och översätta dem till arbetsmiljökrav.
Hur ser det ut med plingandet från jobbmobilen, stänger man av eller går man ändå in och kollar mailen fastän man har semester?
- Det är såklart individuellt, de flesta verkar inte ha på pushnotiser direkt, men väljer att gå in då och då och läsa mail och besvara sådant som man anser inte kan vänta till efter semestern. Många i vår bransch hanterar ju försäkringsärenden, dessa läggs i många fall inte över att hanteras av någon annan under semestern. Det kan ju vara ärenden där kunden kanske är orolig, vill veta vad som händer i ärendet eller väntar på besked i ärendet.
- Att det är svårt att koppla bort arbetet helt har jag full förståelse för, frågan är vad man kan göra åt det. Finns det bättre lösningar framgent som fack och arbetsgivare skulle kunna titta på för att underlätta för möjligheten till återhämtning under semestern, det skulle kunna vara sådant som är värt att diskutera mellan parterna lokalt, för att ta ett exempel.
Enligt lag ska man ha en längre sammanhängande semester, hur ser det egentligen ut i vår bransch?
- När det kommer till möjligheten till sammanhängande så ser det väl ok ut, men vissa av våra medlemmar vittnar om att det vore önskvärt med fler sammanhängande veckor. Men den stora frågan här är ju inte egentligen antalet sammanhängande veckor, utan kvalitén på den tid för återhämtning man får under sin ledighet. En veckas semester med god möjlighet till att koppla bort jobbet, är högst troligen värd betydligt mer för möjligheten till återhämtning, än fyra veckor av semester där man läser och besvarar arbetsmail, det vill säga, man har inte möjlighet att koppla bort arbetet.
Vad kan det leda till om man som anställd inte får möjlighet till en sammanhängande semester?
- Stress är ju inget man bara stänger av från en dag till en annan, det tar tid att varva ner. Får man möjlighet att i god tid stressa ner och göra klart arbetsuppgifter innan semestern, så tar ju tiden för att varva ner under själva semestern troligen kortare tid. Har man då också möjlighet att helt koppla bort arbetet under semestern så blir ju inte antalet veckor det viktigaste.
- De absolut viktigaste faktorerna för en återhämtande semester är förutsättningarna inför och under semestern, då skulle jag säga att antalet sammanhängande spelar mindre roll. Men det är ju då givet, är dessa förutsättningar sämre, då blir tiden för återhämtningen en viktigare komponent, det vill säga antalet sammanhängande veckor.
- Arbetslivet och dess förutsättningar är i ständig förändring, det är naturligt. De allra flesta av oss arbetar inte på samma sätt idag som för 5 år sedan, det går snabbt. En del av oss har en större frihet i vårt arbete som öppnar för nya möjligheter och det är bra. Det viktiga är att vi också anpassar arbetet på rätt sätt för individen, att vi lär oss av utvecklingen och försöker plocka bort risker för ohälsa för människan inför förändringar och följa upp förändringar när de implementeras. Vi människor sitter alltmer ihop med den digitala världen, var börjar och slutar människan och var börjar och slutar det digitala? År vi menade att vara ständigt uppkopplade? Kan vi koppla av, koppla ner? Stänga av?
- Med det vill jag önska alla en fin sommar med god möjlighet till avkoppling och återhämtning. Och glöm inte att lämna lite luft även i den privata kalendern, till dig själv att göra det just du får återhämtning av.