Semester

Hur mycket semester har jag rätt till? När kan jag ta ut den? Måste jag ta ut den? Här har vi samlat all semesterinformation.

Parasoll och handduk

Allmänt om semester

Du har rätt till 25 semesterdagar per år enligt semesterlagen. Med Forenas kollektivavtal på arbetsplatsen är sommarsemestern perioden 15 maj–15 september.

Du kan inte själv bestämma exakt när du ska ha semester. Det är din arbetsgivare som bestämmer det, utifrån vad verksamheten kräver. Men du ska i god tid få möjlighet att lämna önskemål om när du vill ha semester och arbetsgivaren ska så långt det går tillgodose dina önskemål.

Enligt Forenas kollektivavtal ska arbetsgivaren i mitten av april ha semesterplanen klar för tiden maj–december. Skulle du inte vara överens med din arbetsgivare om när du ska ha din semester, kan du ta upp frågan med dina lokala företrädare, som kan begära förhandling i frågan.

Vill du ha semester under en annan period än sommaren, kan du naturligtvis komma överens med arbetsgivaren om det.

Hur många av semesterdagarna som är betalda, beror på hur länge du har jobbat hos din arbetsgivare. Har du förhandlat bort rätten till övertidsersättning, bör du kompenseras med ytterligare fem semesterdagar för det.

DU MÅSTE TA UT SEMESTER

Semesterlagen är en så kallad skyddslagstiftning. Det innebär att det inte går att avtala bort semester och arbetsgivaren har ansvar att se till att du tar ut semester. Du har dessutom själv ansvar för att ta ut semester varje år. Semestern är till för rekreation och vila.

PÅ SEMESTERN ÄR DU LEDIG!

Tänk på att du är helt ledig från arbetet och att du inte behöver vara anträffbar. Det är inte ditt ansvar att verksamheten på arbetsplatsen fungerar under sommaren!

Vill din arbetsgivare att du ska läsa e-post eller vara tillgänglig på annat sätt för jobbet är det inte semester och du ska då ersättas för det. Behöver du jobba under semestern, skriv upp alla arbetade timmar och se till att få ersättning! Även du som har förhandlat bort din rätt till övertidsersättning, har rätt att vara helt ledig under semestern.

Antal semester­­dagar

Enligt semesterlagen har du rätt till 25 semesterdagar per år. Men du kan ha rätt till fler semesterdagar.

Har du till exempel förhandlat bort rätten till övertidsersättning bör du kompenseras med fem extra semesterdagar för det.

Med Forenas och FAO:s kollektivavtal på arbetsplatsen får tjänstemän ytterligare en semesterdag året när de fyller 46 år. Folksamanställda får en extra semesterdag vid 45, och ytterligare två året då de fyller 50 år.

Finns det inget kollektivavtal på arbetsplatsen, regleras semestern av semesterlagen.

INTJÄ­NAN­DEÅR OCH SEMESTERÅR

I semesterlagen görs det skillnad på betald och obetald semester. För att få betald semester måste du ha tjänat in den. Det gör du året innan du tar ut semestern. Intjänandeår är alltså det år då du kvalificerar dig för semester, och semesterår är det år då du tar ut den intjänade semestern.

Med Forenas kollektivavtal på arbetsplatsen löper intjänandeåret och semesteråret från 1 januari till 31 december. Med kollektivavtal får du också förskottssemester. Det betyder att den 1 januari tickar det in 25 nya dagar på ditt semestersaldo, dagar som gäller för det innevarande året. Du får alltså dagarna i förskott, innan du har tjänat in dem.

Linda börjar sin anställning den 1 oktober. Fram till nyår tjänar hon in två semesterdagar per arbetad månad, alltså sex betalda semesterdagar. 1 januari fylls hennes semestersaldo på med 25 nya semesterdagar och Linda har totalt 31 betalda semesterdagar att ta ut under året.

Charlotte börjar sin anställning i april. Vid nyår kommer hon att ha jobbat i nio månader och då ha tjänat in 18 betalda semesterdagar. Men eftersom arbetsplatsen har kollektivavtal, kommer hon att kunna ta ut 18 dagars betald semester redan första sommaren. Hon kan dessutom ta sju dagars obetald semester.

SPARA SEMESTER­­­DAGAR

MED KOLLEK­TIVAVTAL

Vill du inte ta ut alla semesterdagar under året, kan du spara några av dem. Högst fem semesterdagar per år kan du spara till ett senare år. Du kan spara ihop högst 35 semesterdagar, om du har kollektivavtal, innan du måste börja ta ut dem. Har du rätt till fler betalda semesterdagar än lagens 25, så kan du efter överenskommelse med arbetsgivaren även spara dessa överskjutande.

UTAN KOLLEK­TIVAVTAL

Om din arbetsgivare saknar kollektivavtal så får du spara ihop högst 25 semesterdagar, 5 dagar per år i max 5 år, de sparade dagarna ska tas ut senast 5:e semesteråret. När uttag av semesterdagar gjorts 5.e året, så finns möjligenheten att spara nya semesterdagar, men max antal dagar som får finnas sparade är 25.

GENE­RELLT I BÅDE LAG OCH AVTAL

Sparade semesterdagar ska tas ut i den ordning de sparas. Semesterdagar som sparats enligt lag ska tas ut före de semesterdagar som sparats enligt kollektivavtal. Sparade dagar kan inte tas ut innan årets semesterdagar är slut. En förutsättning för att kunna ta ut sparade semesterdagar är att du tar ut samtliga ordinarie semesterdagar under semesteråret.

Vid uttag av minst 5 sparade semesterdagar har tjänstemannen rätt att få dessa och hela årets semesterledighet i en följd, detta gäller både i lag och kollektivavtal. Det är dock ingen given rätt att få ut denna ledighet under sommarperioden. En förutsättning är också att detta inte medför särskilda olägenheter för verksamheten vid företaget vid just den önskade ledigheten under året, men man får då komma överens om en annan period där ledigheten kan läggas ut.

Beräkna semester­­dagar

FORMEL FÖR ATT BERÄKNA SEMESTER­DAGAR

  • Antalet anställda dagar i kalenderdagar delat med 365 gånger 25 = antal betalda semesterdagar.
  • Avrunda alltid uppåt oavsett hur lågt brutet tal det blir.
  • Observera att du alltid har rätt att ta ut hela din semesterrätt, oavsett hur många betalda dagar du har.

FORMEL FÖR ATT OMRÄK­NING FRÅN BRUT­TO­SE­MESTER­DAGAR TILL NETTO­SE­MESTER­DAGAR FÖR DELTIDS­AN­STÄLLDA

  • Antal arbetsdagar per vecka delat med 5, gånger antalet semesterdagar = antal nettodagar.
  • Till exempel 3 delat med 5 = 0,6. Multipliceras med 25 = 15 nettosemesterdagar. Observera att den anställde alltid har minst 25 dagar semesterrätt.
  • De antal nettosemesterdagar som räknas fram ska förläggas på de dagar som skulle utgjort arbetsdagar.

Semester­­tillägg

Semesterlön är den lön du får utbetald när du har semester.

Men det är inte alltid du har rätt till semesterlön – det beror på hur länge du varit anställd och om du har hunnit tjäna in betalda semesterdagar.

Dessutom får du ett semestertillägg som ger dig lite högre lön under semestern. Forenas kollektivavtal ger dig 0,8 procent. Finns det inte kollektivavtal alls på din arbetsplats är det lagstadgade semestertillägget 0,43 procent.

Semester­lön med kollektiv­­avtal

Din semesterlön består av din vanliga månadslön plus ett semestertillägg som är 0,8 procent av månadslönen för varje betald semesterdag.

Christer har en månadslön på 25 000 kronor. Under juni och juli tar han ut 25 semesterdagar.
Christers semesterlön: 25 000 kronor.
Christers semestertillägg: 25 000 kronor x 0,008 x 25 dagar = 5 000 kronor.

Semester­lön utan kollektiv­avtal

Din semesterlön beräknas efter semesterlagens regler. Har du en fast månadslön ska du enligt semesterlagen få den även under semestern samt ett semestertillägg som är 0,43 procent av månadslönen för varje betald semesterdag.

Catrin har en månadslön på 25 000 kronor. Under juni och juli tar hon ut 25 semesterdagar.
Catrins semesterlön: 25 000 kronor.
Catrins semestertillägg: 25 000 kronor x 0,43 procent x 25 dagar = 2 687 kronor.

Semester under upp­sägnings­tid

En arbetsgivare får inte utan den anställdes medgivande lägga ut semester under en uppsägningstid.

Detta gäller dock inte om den anställde har längre uppsägningstid än 6 månader, då kan arbetsgivaren lägga ut semester efter de 6 första uppsägningsmånaderna, men max 4 veckor.

Utlagd semesterledighet som infaller under uppsägningstid kan upphävas (återkallas) på arbetstagarens begäran om denne är uppsagd på grund av arbetsbrist. Detta gäller dock inte om den anställde har längre uppsägningstid än 6 månader och om den utlagda semesterledigheten ligger senare än 6 månader under uppsägningstiden.

Semesterer­sättning under upp­sägningstid

När du slutar din anställning ska du få ersättning för de semesterdagar som du tjänat in, men som du ännu inte hunnit ta ut. Det är det som kallas semesterersättning. Arbetsgivaren kan inte tvinga dig att under uppsägningstiden ta ut intjänad semester som ledighet.

Semesterersättning per intjänad semesterdag är 1/252 av din fasta årslön. För varje intjänad semesterdag som du får semesterersättning för, ska du dessutom få semestertillägg.

Har du inte kollektivavtal på arbetsplatsen, räknas semesterersättningen ut enligt semesterlagen. Då blir semestertillägget lägre än i exemplet nedan.

Anna har en månadslön på 28 000 kronor. När hon säger upp sig har hon åtta intjänade semesterdagar som hon ska få semesterersättning och semestertillägg för.

  • Semesterersättning: (28 000 kronor x 12 månader) / 252 x 8 dagar = 10 667 kronor
  • Semestertillägg: 28 000 kronor x 0,8 procent x 8 dagar = 1 792 kronor

Sjuk på semestern

Semestern är till för att du ska få tid för rekreation och vila. Därför ska du avbryta semestern om du blir sjuk och i stället sjukskriva dig.

Då sparar du dina semesterdagar till ett annat tillfälle. Du har inte rätt att få ut dagarna i anslutning till din pågående semester.

Arbetsgivaren kan kräva ett läkarintyg för att du ska styrka att du har varit sjuk under semestern.

SEMESTER­­LÖ­NE­­GRUN­DANDE FRÅN­VARO

Följande räknas som semesterlönegrundande frånvaro:

  • Sjukdom 180 dagar under 1 helt intjänande år.
  • Föräldraledighet 120 dagar per födsel, gäller även vid flerbarnsfödsel (180 dagar för ensam vårdnadshavare) för anställda omfattade av KFO-avtalet. 180 dagar med föräldrapenning för anställda omfattade av FAO-avtalet.
  • All frånvaro med tillfällig föräldrapenning räknas samman. Högst 120 dagar per intjänandeår, för ensam vårdnadshavare högst 180 dagar.
  • Graviditetspenning i sin helhet.
  • Närståendevård 45 dagar.
  • Repövning/grundutbildning 60 dagar.
  • Ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad ersättning enligt lagen om ersättning för smittbärare 180 dagar.
  • Ledighet om arbetstagaren får ersättning till deltagande i teckenspråksutbildning.
  • Ledighet om arbetstagaren får ersättning till deltagande i utbildning som till väsentlig del avser fackliga eller med facklig verksamhet sammanhängande frågor max 180 dagar.
  • Betald ledighet för utbildning enligt Förtroendemannalagen samt utbildning enligt arbetsmiljölagen för arbetsmiljöombud.
  • Ledighet enligt lagen om rätt till ledighet för svenskundervisning för invandrare, hela perioden är semesterlönegrundande.