FAQ an­gående Trygg­­hets­­överens­­kommelsen

1 oktober 2022 trädde Trygghetsöverenskommelsen i kraft. Nedan hittar du frågor och svar kring Trygghetsöverenskommelsen.

Våg

VAD ÄR TRYGG­­HETS­­Ö­VE­RENS­­KOM­MELSEN?

Trygghetsöverenskommelsen är ett samlingsbegrepp för den överenskommelse som förhandlats fram mellan arbetsmarknadens parter och som i huvudsak innebär förändringar i lagen om anställningsskydd och ett nytt statligt omställningsstudiestöd. Det statliga omställningsstudiestödet ger ökade möjligheter till omställning och kompetensutveckling och gäller för alla anställda.

Utöver dessa ändringar har det även tecknats ett nytt huvudavtal* mellan PTK, LO och Svenskt Näringsliv som ger större möjligheter till omställning och kompetensutveckling än vad som gäller för det statliga omställningsstudiestödet. För att få ta del av det kompletterande studiestödet krävs det att en anslutit sig till huvudavtalet.

Många arbetsgivare och fackliga organisationer har redan enats om att ansluta sig till huvudavtalet. Forena har sedan en längre tid tillbaka fört samtal med våra motparter i förhoppningen att ansluta oss till huvudavtalet. Vi har välkomnat en positiv inställning i dessa samtal. Vi har dock inte ännu nått fram till en uppgörelse. Det innebär således att Forena och våra medlemmar inte är anslutna till huvudavtalet.

Tidigare var omställningen inriktad på att den som har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist skulle kunna ställa om och hitta ett nytt jobb. Genom införandet av omställningsstudiestödet infördes en möjlighet för den enskilde att själv ta ansvar för sin omställning redan innan uppsägningen blivit ett faktum. Om man vill söka omställningsstudiestöd och uppfyller kvalificeringsreglerna kan en studera och bredda sin kompetens för att bli mer attraktiv på arbetsmarknaden, antingen genom att vidareutveckla sig inom sitt område eller genom att byta spår.

Det statliga omställningsstudiestödet kan utges till den som uppfyller kvalificeringsreglerna och som vill studera en utbildning som anses stärka ens plats på arbetsmarknaden. Det statliga omställningsstudiestödet kan utges under maximalt 44 veckor för heltidsstudier och längre tid för deltidsstudier. Omställningsstudiestödet utbetalas från CSN och innebär att den studerande erhåller 80 % av sin lön upp till ett tak på ca. 21 300 kronor under studietiden. Det statliga omställningsstudiestödet kan sökas av alla på arbetsmarknaden. Det avgörande är endast om en uppfyller kvalificeringsreglerna.

Det kompletterande omställningsstudiestödet i huvudavtalet* innebär framförallt ökade nivåer för ersättning. Den som omfattas av huvudavtalet kan få 80 procent av inkomsten upp till 5,5 inkomstbasbelopp per år, och 65 procent av inkomsten därutöver upp till 12 inkomstbasbelopp per år. Detta stöd hanteras av parternas Trygghetsfond TSL.

Mot bakgrund av att Forena inte omfattas av huvudavtalet kan våra medlemmar endast ta del av det statliga omställningsstödet.

Parterna i försäkringsbranschen, Forena för arbetstagarna och Fremia och FAO för arbetsgivarna, har sedan länge enats om en egen omställningslösning som är unik på svensk arbetsmarknad. Det som är unikt med branschens lösning är att det är arbetsgivaren, och inte en omställningsorganisation, som ansvarar för den anställdes omställning om hen blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Diskussioner pågår om hur ett eventuellt byte av omställningslösning ska hanteras. Klart är dock att såväl Forena som Fremia och FAO är positivt inställda till huvudavtalet* och de nya perspektiv på omställning som det innebär.

Det statliga omställningsstudiestödet finansieras av skattemedel och utbetalas via CSN. Det kompletterande studiestödet finansieras av de avgifter som arbetsgivarna betalar till en omställningsorganisation. Obs! Kompletterande studiestöd förutsätter att den arbetsgivare varifrån en har blivit uppsagd alternativt arbetsgivaren varifrån en söker tjänstledigt för studier ifrån är ansluten till huvudavtalet*

Det statliga omställningsstudiestödet är skattepliktigt. Desamma gäller för det kompletterande studiestödet som kan utges från en omställningsorganisation. Obs! Kompletterande studiestöd förutsätter att den arbetsgivare varifrån en har blivit uppsagd alternativt arbetsgivaren varifrån en söker tjänstledigt för studier ifrån är ansluten till huvudavtalet*

En förändrad LAS

Trygghetsöverenskommelsen omfattar även förändringar i lagen om anställningsskydd (LAS) och infördes den 1 oktober 2022. Lagen om anställningsskydd (LAS) är i grund och botten en skyddslagstiftning för alla arbetstagare oavsett om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen eller inte. Nedan kommer de viktigaste förändringarna att beröras.

Särskild visstidsanställning har ersatt den tidigare anställningsformen allmän visstidsanställning. Det innebär att en arbetstagare som har varit anställd i särskild visstidsanställning i sammanlagt 12 månader under en femårsperiod erhåller en tillsvidareanställning. Det skiljer sig från den tidigare regleringen där en arbetstagare skulle vara anställd i en allmän visstidsanställning i sammanlagt 2 år under en femårsperiod innan anställningen övergick till en tillsvidareanställning. Införandet av särskild visstidsanställning innebär därmed en halvering av konverteringstiden.

Mot bakgrund av att denna reglering är dispositiv i LAS kan detta regleras på andra sätt i kollektivavtal. Avseende Forenas avtal gäller följande.

I Forenas kollektivavtal med FAO är allmän visstidsanställning fortsatt en tillåten anställningsform.

I Forenas kollektivavtal med Fremia gäller däremot särskild visstidsanställning sedan 1 oktober 2022.

Saklig grund har ändrats till sakliga skäl. Övergången till sakliga skäl innebär inte någon ändring av uppdelningen som görs i lag mellan arbetsbrist och personliga skäl. Bytet till sakliga skäl kommer främst att innebära en förändring vid uppsägning på grund av personliga skäl, alltså när arbetsgivaren vill säga upp en arbetstagare på grund av något som har att göra med denne personligen. Det kan till exempel handla om att arbetstagaren har brutit mot någon av sina skyldigheter enligt anställningsavtalet.

Hyvling innebär kortfattat att en arbetsgivare gör en förändring av verksamheten som innebär att sysselsättningsgraden för en eller flera arbetstagare blir lägre.

Tidigare har arbetsgivaren själv kunnat välja vilka arbetstagare som ska erbjudas lägre sysselsättningsgrad. Sedan 1 oktober 2022 är arbetsgivare som vill lämna erbjudanden om sänkt sysselsättningsgrad skyldiga att lämna dessa erbjudanden i turordning. En arbetstagare som får ett erbjudande om lägre sysselsättningsgrad har rätt till en omställningstid på max 3 månader.

Det är tillåtet att göra avvikelser från denna reglering i kollektivavtal. I båda Forenas avtal med FAO respektive Fremia gäller turordningsreglerna enligt LAS. Arbetsgivaren och Forenas lokala organisation kan dock vid driftsinskränkning träffa överenskommelse om annan turordning.

Arbetsgivaren kan inte fritt välja vilka arbetstagare som ska sägas upp vid en organisationsförändring/arbetsbrist, utan arbetsgivaren är skyldig att upprätta en turordningslista för att veta vilka arbetstagare som ska sägas upp och i vilken ordning. Principen om "först in, sist ut" gäller även efter förändringen från 1 oktober 2022. Den med kortast anställningstid riskerar sin anställning före den med längst anställningstid.

Vad som har förändras från och med den 1 oktober 2022 är att en arbetsgivare får undanta 3 i stället för 2 arbetstagare från turordningslistan och som därmed, oavsett anställningstid, inte riskerar att bli uppsagda. Detta gäller oavsett antalet arbetstagare hos arbetsgivaren. Avseende turordningsreglerna kan det finnas andra bestämmelser i kollektivavtal.

I båda Forenas avtal med FAO respektive Fremia gäller turordningsreglerna enligt LAS. Arbetsgivaren och Forenas lokala organisation kan dock vid driftsinskränkning träffa överenskommelse om annan turordning.

Sedan 1 oktober 2022 utgör heltid norm. Det kommer fortfarande vara möjligt att inneha en deltidsanställning men det måste uttryckligen framgå av anställningsavtalet. Framgår det inte något om arbetstidsmåttet innebär normen att det är heltid som gäller.

Precis som tidigare kommer en arbetstagare som är oenig med arbetsgivaren att kunna ogiltigförklara en uppsägning om arbetstagaren anser att uppsägningen inte är korrekt. Förändringen i LAS innebär dock att anställningen inte kommer att kvarstå under tvisten utan upphör när uppsägningstiden har löpt ut.

En handlingsplan med ett sådant innehåll skulle kunna utgöra en så kallad "LAS-varning" om det framgår av handlingsplanen att arbetsgivaren vill att arbetstagaren korrigerar ett visst beteende för att inte riskera sin anställning. Det krävs dock att beteendet faktiskt utgör ett potentiellt brott mot anställningsavtalet för att arbetsgivaren med fog ska kunna kräva att arbetstagaren förändrar sitt beteende

Eftersom regelförändringen började tillämpas 1 oktober 2022 bör också minst ett erbjudande ha lämnats efter den 1 oktober 2022 för att arbetsgivaren ska anses ha uppfyllt sin omplaceringsskyldighet.

Ja, om arbetstagaren vinner tvisten om ogiltigförklaring blir arbetstagaren återbetalningsskyldig för den a-kassa som utbetalats under tvistetiden. I stället har arbetstagaren rätt till lön under motsvarande tid. Desamma bör gälla för eventuell inkomstförsäkring som utbetalts under samma tid som a-kassa betalts ut eftersom inkomstförsäkringen förutsätter rätt till a-kassa. Det ska tilläggas att det är osäkert hur reglerna kring inkomstförsäkringen kommer fungera, eftersom det är beroende av försäkringsvillkoren.

Ja, förutsatt att det bara finns en turordningskrets och att denna utgörs av dessa fem arbetstagare. Huvudregeln är dock att en turordningskrets per driftsenhet ska upprättas. Vanligtvis finns det flera arbetsgrupper vid en och samma driftsenhet och då utgör dessa tillsammans en turordningskrets.

Hyvling innebär att en erbjuds samma tjänst men med lägre sysselsättningsgrad. Lägre sysselsättningsgrad innebär som utgångspunkt att lönen minskar proportionerligt med hur mycket ens arbetstid minskar.

YTTERLIGARE GENERELLA FRÅGOR OM OM­STÄLLNINGS­STUDIE­STÖDET

Omställningsstudiestödet kan sökas av den som är mellan 27 och 62 år gammal och som vill studera för att stärka sin plats på arbetsmarknaden. Den som söker omställningsstudiestöd behöver även uppfylla kvalificeringsreglerna om krav på etablering och aktualitet på arbetsmarknaden. Kravet på etablering innebär att en måste ha arbetat minst 8 år av de senaste 14 åren. Kravet på aktualitet innebär att en måste ha arbetat minst 12 månader av de senaste 24 månaderna.

Ja, det statliga omställningsstudiestödet kan sökas av den som är mellan 27-62 år

 Ja, om en studerar med omställningsstudiestöd under anställning ansöker en om ledighet med stöd av studieledighetslagen och behåller sin anställning under studietiden.

Ja, till viss del. Kvalificeringsreglerna består av två olika regler där den ena tar sikte på att en ska vara etablerad på arbetsmarknaden och den andra på att en ska vara aktuell på arbetsmarknaden.

När det gäller etableringskravet, dvs att du måste ha arbetat minst 8 år av de senaste 14 åren, får 24 månader av föräldraledighet jämställas med förvärvsarbete.

 När det gäller aktualitetskravet ska du minst ha arbetat minst 12 månader av de senaste 24 månaderna. Om du haft föräldrapenning under en månad, så räknas den månaden bort. Exempel från CSN:s hemsida: Om du har haft föräldrapenning i 6 månader, så tittar CSN på om du har arbetat minst 12 månader under de senaste 30 månaderna.

Omställningsstudiestödet kan användas för studier under maximalt 44 veckor heltid. Om du vill studera på lägre studietakt än heltid kan veckorna räcka till att studera under en längre period.

Ja, dels finns krav på att ha uppnått visst studieresultat om du inom de senaste tio åren studerat med studiemedel hos CSN, dels finns krav på att ha uppnått visst studieresultat om du tidigare studerat med omställningsstudiestöd och söker omställningsstudiestöd på nytt.

Ja, en söker tjänstledigt med stöd av studieledighetslagen.

Vi håller med om att formuleringen är svårtolkad och kan konstatera att det kommer behöva utvecklas en praxis (allmänt förhållningssätt) på området. Vi kan också konstatera att arbetsmarknadens behov, alltså vilken typ av arbetskraft det råder brist på, troligen kan komma att spela roll.

Frågan ställdes i samband med att reglerna om omställning förklarades. Reglerna om omställning tar främst sikte på den som blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Det nya huvudavtalet* mellan PTK, LO och Svenskt Näringsliv ger dock även den som blir uppsagd på grund av sjukdom ett förstärkt skydd i form av omställning. Obs! Förstärkt skydd vid sjukdom förutsätter att den arbetsgivare varifrån en har blivit uppsagd måste vara ansluten till huvudavtalet*.

EN TILLBAKA­BLICK

I januari 2019 kom fyra riksdagspartier överens om ett antal punkter för innehållet i svensk politik, det så kallade Januariavtalet. En av dessa punkter var att arbetsrätten skulle moderniseras. Till följd av detta tillsatte regeringen en utredare, vars uppdrag blev att ta fram ett förslag på hur detta skulle kunna förverkligas. Utredningen, även kallad Toijerutredningen, blev klar i början av 2020 och innehöll förslag på en reformerad arbetsrätt. Ur facklig synpunkt framstod förändringarna i mångt och mycket som försämringar av anställningsskyddet.

Den svenska modellen bygger på att arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer (parterna) kommer överens om spelreglerna på arbetsmarknaden. På så vis minimerar den svenska modellen det politiskt inflytande över arbetsmarknaden. Mot bakgrund av detta gavs parterna möjlighet att upprätthålla den svenska modellen.

Partierna bakom Januariavtalet var därför villiga att avvakta med att gå vidare med ett förverkligande av Toijerutredningen, om arbetsmarknadens parter skulle kunna komma överens om ett alternativt sätt att modernisera arbetsrätten.

Förhandlingar mellan parterna LO, PTK och Svenskt Näringsliv initierades för att komma överens om ett alternativ till Toijerutredningen. Förhandlingar resulterade i det som har kommit att kallas Trygghetsöverenskommelsen. Till skillnad från Toijerutredningen innehåller Trygghetsöverenskommelsen inte bara förändringar av lagen om anställningsskydd utan även ett historiskt omställningspaket som tar sikte på individens möjligheter att ställa om både under och efter anställning.

Trygghetsöverenskommelsen innehåller förändringar i lagen om anställningsskydd, ett nytt statligt omställningsstudiestöd, ett grundläggande kompetens- och omställningsstudiestöd samt ett huvudavtal mellan parterna Svenskt Näringsliv, PTK och LO. Huvudavtalet* är ett kollektivavtal som innehåller kompletterande regler för omställning under och efter anställning och som innebär ekonomisk utfyllnad i vissa situationer.

Förändringarna trädde i kraft den 1 oktober 2022.

*Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd