Den svenska modellen

De flesta anställda är med i facket och de flesta arbetsgivare är med i en arbetsgivarorganisation.

Handslag

De kommer överens om de villkor som ska gälla på en arbetsplats eller i en bransch. Villkoren ställs samman i ett kollektivavtal. Det är det här samarbetet som kallas den svenska modellen. Politikerna ordnar grundläggande regler, men låter "arbetsmarknadens parter" själva ta ansvar för att forma villkoren. Fack och arbetsgivare tycker att modellen skapar ordning och reda på arbetsmarknaden och för dig som är anställd fungerar avtalen som en garanti för ett schyst arbetsliv.

Cirka 70 procent av de anställda i Sverige med i ett fackförbund och 90 procent arbetar på en arbetsplats som har kollektivavtal. Det finns cirka 60 fackförbund och 50 organisationer för arbetsgivare. Dessa tecknar totalt över 650 kollektivavtal.

Avtals­rörelse

Ett kollektivavtal gäller för en begränsad period, oftast ett till tre år. För att förändra eller teckna ett nytt kollektivavtal måste Forena föra fram sina krav och sedan förhandla med arbetsgivarorganisationerna. Det sker under avtalsrörelsen.

Oenig­heter och tvister

Ibland har fack och arbetsgivare naturligtvis olika åsikter. Då kan endera part kalla till förhandling. Det finns olika typer av förhandlingar. Förhandlingar kan också skötas både lokalt och centralt. Vilken typ av förhandling och var den hålls, beror på vad oenigheten gäller.

De flesta oenigheter löses förhandlingsvägen, men ibland kärvar det ordentligt och det behövs en utomstående part. Då kan den statliga myndigheten, Medlingsinstitutet, kallas in. Tvister mellan arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer kan också tas till Arbetsdomstolen (AD). Vissa typer av tvister kan dras direkt inför Arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen bekostas av statsmedel och ledamöterna i domstolen utses av regeringen.

Forenas personuppgiftspolicy gäller inte när du klickar på länkarna ovan eftersom du kommer till en extern webbplats.